Vad är egentligen Bayeuxtapeten? Har folk i allmänhet hört talas om den? Kanske. Vet de vad den är? Troligtvis inte. Vad vet jag själv? Mer än genomsnittet troligen, eftersom jag tittade på den i maj 1994. Den är över 70 meter lång och ungefär en halv meter bred och finns i ett musem i staden Bayeux i Normandie, Frankrike. Jag vet också att den handlar om Willhelm Erövraren samt att den tar upp slaget vid Hastings 1066. Men varför tillverkades den och vad var det egentligen som hände vid slaget vid Hastings 1066? Det är bland annat dessa frågor som ska få sina svar på de följande sidorna.
Jonny Zetterström 1995
Bayeuxtapeten, känd som ett världsunikt mästerverk, kallas ofta också för "Drottning Matildas Tapet".
Legenden hävdar att det var Willhelms fru, Matilda som vävde och broderade tapeten, det är därför den under 1800-talet omnämndes som "Drottning Matildas Tapet", men troligtvis var det inte drottning Matilda som tillverkade tapeten och därför är det mer riktigt att använda namnet "Bayeuxtapeten", vilket den fått från den stad, i vilken den förvaras.
Första gången tapeten skriftligen nämnts var i "Inventory of the Chatedral Treasures", daterad 1476 då den beskrevs så som "Ett väldigt långt och smalt broderi med bilder och texter som representerar erövrandet av England, vilken hängs fram i kyrkans skepp vid festdagar och speciella tillfällen". Detta är en väldigt kort men också en väldigt exakt beskrivning av tapeten.
Den är tillverkad av åtta tyg bitar, den längsta 13,75 m och den kortaste, vilket är den sista biten, 5,25m.
Vem har då tillverkat den här? Var det drottning Matilda eller var det munkar i ett kloster? Till dessa frågor finns ännu inget svar, det är dock mest troligt att det var munkar som tillverkade den här tapeten.
Den är det enda broderi som finns kvar från sin tid, då det är 900 år gammalt. Det finns två liknande broderi i Norge, av vilka det dock fattas stora delar, de är inte heller i samma goda skick som Bayeuxtapeten.
Troligtvis visades tapeten för första gången den 14:de juli 1077 i katedralen i Bayeux under stora festligheten då katedralen just hade restaurerats efter en brand.
Året är 1064 och Kung Edward "bekännaren" instruerar Harold Godwinson att informera Hertig Wilhelm att han, då det inte fanns någon direkt arvinge utsetts till Englands tronföljare. Harold, som förresten är hertig, finner det mycket politiskt passande att acceptera och rider med sina beväpnade män fridfullt till Englands södra kust.
Eftersom Harold var medveten om alla de problem som kunde uppstå under den resa han skulle bege sig ut på stannar han vid Boshams kyrka för att be om bra väder med goda vindar.
Sedan fortsätter tapeten med att beskriva vardagslivet, bland annat den fest som äger rum innan resan påbörjas. Här finns tecken som tyder på att man haft kontakt med vikingar, där ibland att flera av Harold's män dricker ur horn.
När de kommer ut till havs visar det sig att Harolds böner inte har blivit besvarade, de råkar ut för ett fruktansvärt oväder. De hamnar mitt i en storm och istället för att hamna i Normandie hamnar det i ett område tillhörande greve Guy av Ponthieu, där de möts av beväpnade män. Harold försöker meningslöst förklara varför de har landstigit där.
Harold och hans män tas till fånga och förs till slottet Beaurin.
Eftersom Guy är en trevlig man får Harold vara med och bestämma storleken på den lösensumma som ska utkrävas för hans frihet. Som tur är hörs deras samtal av en tjänare som är i hertig Wilhelms tjänst och informerar snarast hertigen om att hans kusin hålls fången.
Tapeten berättar sedan inte mycket om vad som händer, troligtvis beroende på att den eller de som tillverkat den inte själva vet det. Dock berättar den att Wilhelm sänder två budbärare till Guy och att han sedan sänder dem dit ännu en gång. Andra gången är de inte fredliga budbärare, vilket syns på att de håller sina sköldar högt. Tillslut återvänder budbärarna en andra gång till Wilhelm och han ger brådskande order till sina män. Andra källor talar om att han går med på att betala en lösensumma, bestående av ett vackert slott vid utkanten av sina egendomar med mark och allt. Sedan överlämnas Harold till Wilhelm.
Wilhelm återvänder till sitt slott med Harold. Väl där beviljas Harold formellt audiens och de diskuterar något med stora gester.
Hertig Wilhelm med arme' anländer till le Mont Saint Michael, med dess vackra omgivningar. Här blir Wilhelm välsignad av klostrets äldste.
När de sedan beger sig av håller arme'n på att gå ned sig i kvicksanden som omger Mont Saint Michel, men Harold räddar dem på något sätt.
Wilhelm med arme' anländer till Bayeux, man kan se att det är just Bayeux om man känner igen dess vapen, den tvehövdade örnen. Här besöker man katedralen, som får sina största reliker vid detta tillfälle, nämligen kvarlevorna av biskoparna sankt Raven och Rasilphe samt en flaska med Kristi blod. Här svär också Harold en ed gentemot Wilhelm.
Harold återvänder till England och rider till London. Han vill väldigt gärna få berätta för kung Edward om sin resa. Den av sjukdomen bleke kungen hälsar honom tillbaka.
Av någon anledning förs kung Edwards döda kropp till kyrkan "St. Peters Apostle" innan kungen dött enligt tapeten, troligtvis är det så att bitarna på något sätt förväxlats, för sedan berättar tapeten hur Kung Edward ligger i sin dödsbädd och samtalar med en präst.
Därefter får man reda på att Harold blir erbjuden Englands krona, och accepterar trots att han har svurit en ed.
Henceforth Harold är Englands kung, han kom att regera under namnet Harold II. Vasallerna uppsöker sin nyblivne kung och gratulerar honom. Tapeten säger också att Harold träffar ärkebiskopen Stigant av Canterbury, men vissa historiker påstår att det istället är ärkebiskop Alfred av York.
Tapeten visar också något som med astronomisk hjälp kan tidsbestämma händelsen till slutet av April år 1066. Man ser nämligen hur folket vid slottet betraktar ett stort eldklot på himlen, vilket är Hayles komet.
En man varnar Harold, för han har sett en syn, en spökflotta från Normandie som kommer till England.
Först nu får Hertig Wilhelm reda på att kungen dött och att Harold krönts till ny kung, eftersom ett antal män kommer med båt från England. Då frågar Wilhelm sin halvbror, biskop Odon av Conteville, om råd, han fattar tydligen beslutet att Harold, edbrytaren, ska straffas. Och att de måste bygga en flotta och fara till England. Arbetet att bygga skepp påbörjas genast och efter ett par månader sjösätts båtarna - invasionsflottan är redo. Man bär ombord vapen och vin.
I mitten av augusti 1066 är flottan samlad, men Wilhelm väntar förgäves på goda vindar. Men slutligen, den 17 september, kommer sydliga vindar och de ger sig av. Det vackra skeppet "Mora", en gåva till Hertigen från hans fru Matilda, bär ett kors i toppen av sin mast, välsignat av påven Alexander II. Wilhelm vill att expeditionen ska likna ett korståg på alla sätt.
Vid gryningen på St Mikaels dag, den 18 september år 1066 nådde Normanderna Pevensey. Då hade hertigens skepp åkt så långt i förväg att inget av de andra skeppen syntes till, vilket troligen innebar stor oro för Wilhelm medan han väntade på att de skulle komma. Slutligen kom i alla fall resten av flottan och man landsteg utan hinder eftersom alla kustvakter demobiliserats då Harold trodde att det var för sent på året för ett sådant företag som det, vilket Wilhelm nu utförde. Harold var också upptagen av ett anfall från Norge. Norrmännen anföll på Englands nordvästra kust i höjd med York.
Man skyndar mot Hastings där man slår sig ned och lagar mat. Då maten är färdiglagad välsignas den av biskop Odon. På samma bild kan man också se en man, vilken Wilhelm står till hälften bakom, det är utan tvivel Roger de Beaumont, känd som "Skäggige Roger", som avbildas här på grund av den tapperhet han senare visade vid slaget vid Hastings.
Här fortsätter tapeten med att berätta om hur en man talar om för Odon och Wilhelm att Harold just haft ett framgångsrikt slag mot norrmännen vid Stamfordbridge. Och hur Wilhelm än en gång frågar biskopen om råd. Man beslutar sedan att uppföra ett stort läger vid Hastings.
Sedan får man se hur Wilhelm låter bränna ett stort hus, då det skymmer sikten, eftersom han blivit väldigt orolig på grund av Harolds truppförflyttningar.
Vid denna tid ska Wilhelm, enligt andra källor, ha sänt ett bud till kung Harold. Ett bud som påminde honom om den ed han svurit och som erbjöd honom en kamp, man mot man, vilken endast gud skulle bestämma utgången av. Men detta godtar inte Harold, eftersom kungariket lämnats till honom av kung Edward själv, då denne låg på sin dödsbädd. Bayeuxtapeten berättar i alla fall om att Wilhelm med trupper lämnade lägret, också att han red på den spanska hingst, vilken han fått av Kung Alfonso av Aragon, och vilken han var mycket stolt över. Han ska också ha varit krigsklädd.
En knekt meddelar Wilhelm att en vakt sett Harolds arme' i närheten av Telhalm Hill. Bakom Wilhelm kan man också se biskop Odon, beväpnad med en klubba, eftersom han likt alla andra stora män inom den katolska kyrkan inte fick gjuta blod. (Har det någon egentlig betydelse hur man har ihjäl någon, om man använder ett svärd eller en klubba?)
Samtidigt håller sig också kung Harold informerad om sin motståndare, tapeten visar hur en man berättar allt han vet om Wilhelms arme' för Harold. En vakt ser den Normandiska arme'n och varnar sin kung.
Gryningen kommer och striden närmar sig, ett kungarikes framtid står på spel. I normandernas läger har biskop Odon just hållit gudstjänst för hela arme'n. Wilhelm uppmanar sina män att kämpa klokt och modigt. Det sägs också att han har sagt att om de blev besegrade skulle det inte finnas något hopp för dem, inte heller skulle det finnas någon möjlighet till reträtt; men om de vann skulle äran och Englands skatter vara deras.
Arme'n var uppställd i tre grupper och framför dem gick bågskyttarna med sina bågar klara och sina koger fulla med pilar. Efter dem kom knektarna.
Några kilometer framför Normanderna hade Harold samlat sin arme' på toppen av Senlac Hill. Eftersom hans trupper var trötta beordrade han dem att endast inta en försvarsposition. Harold har beslutat att invänta fiendens attack, och till skillnad från Normanderna, hade han inte heller tänkt använda sig av hästar i striden.
Slaget påbörjades med ett anfall från Normanderna, en skur av pilar föll över engelsmännen, vilka dock klarade sig bra med sina sköldar.
Bägge sidor ska ha lidit stora förluster och det är nog värt att nämna att Harolds båda bröder Lewine och Gyrd dog.
Harold hade på det romerska sättet grävt ett djupt dike vid slutet av kullen, befäst med störar. Sedan anföll engelsmännen så häftigt att den vänstra normandiska gruppen föll tillbaka i oordning. Hästar fastnade i leran. Och då Harolds män trots hans uttryckliga order lämnar sina positioner påbörjar några av Wilhelms män sin flykt. Dock ingriper Odon och lyckas få dem att vända om och återuppta striden. Denna insats har visat sig mer avgörande än vad man tidigare trott, för då Normanderna återfått sitt mod spreds ryktet att Wilhelm har blivit dödad. Men då ska Wilhelm ha vänt sig om och sagt: "Se på mig nu. Jag är vid liv och, med guds vilja, ska jag segra".
Försäkrade att deras ledare var vid liv, vann Normanderna tillbaka sitt mod och återvände till striden med på nytt födda krafter. De förföljde engelsmännen, vilka tvingades lämna sina skyddade positioner och slåss på den öppna marken. Engelsmännen dör under en enda obarmhärtig strid. Wilhelm beordrar bågskyttarna, vilka han vist nog haft med reservbågar och pilar till, att skjuta högt för att undvika att pilarna meningslöst hamnade i fiendens lädersköldar.
De engelska fotsoldaterna blev bokstavligen hackade i bitar. Och under tiden, på kullens topp, motstod det kungliga livgardet fortfarande alla attacker. Men det är nu en normandisk pil, från någon okänd bågskytt, träffar Harold i höger öga med sådan kraft att den tränger in i huvudet. Han försöker lönlöst dra ut den. Det klarar han inte. Kung Harold är död.
Då de mist sin ledare, slutar engelsmännen att bekämpa sina motståndare och då kvällen kommer flyr de från det blodiga slagfältet.
Det finns fortfarande frågor som kvarstår, någon ny har också kommit till nu, men de flesta har blivit besvarade. Men hur kom egentligen tapeten till? Och varför begravs kung Edward innan han hunnit dö?
Men vad det gäller Bayeuxtapetens historiska betydelse så tycker jag att jag har lyckats få med vad som hände enligt den, frågan är ju hur pålitlig den egentligen är. Om den har tillverkats om någon som verkligen upplevt det här borde den vara pålitlig, men hur pålitlig är den om munkar har gjort den efter de berättelser de fått höra?
På något fantastiskt sätt känns det som om man kände personerna som tapeten beskriver, som man upplevde det som hände för ungefär 900 år sedan. Känslan är nästan den samma som efter att ha läst en bra skönlitterär bok, dock är det för få detaljer i den här berättelsen.
Efter att ha fördjupat sig i Bayeuxtapeten förstår man i alla fall vad som hände och varför kung Harold II av england inte regerade speciellt länge, om tapeten stämmer borde han aldrig ha regerat över England, men det är inte ofta saker blir som de borde bli. Och slaget vid Hastings 1066, när Normanderna är på väg att ge upp för att de tror att deras ledare är död och han vänder sig om säger att han är vid liv och att han tänker vinna. Den innebörd dessa ord får. De ger soldaterna nya krafter och slaget slutar inte med att Wilhelm dör utan att hans motståndare Harold dör.
Som läsaren kanske redan har förstått, delar jag mångas uppfattning av att Bayeuxtapeten är något fantastiskt, något unikt och det var nog därför jag valde den som ämne för denna text.
Jonny Zetterström (1995)
Källa: The Bayeux Tapestry av Simone Bertrand
ISBN: 2 7373 1055 5